Leveravgiftning
Leverfunktionstestet speglar kroppens förmåga att hantera gifter och dess toxiska belastning till skillnad från gängse mer sjukdomsinriktade tester av leverenzymer. I denna analys används små mängder koffein, acetaminofen och aspirin som ”provokatörer” för att avläsa avgiftningsreaktionerna som äger rum i leverns två avgiftningssteg eller faser som de kallas, nämligen Fas 1 och Fas 2. Toxisk belastning skapar fria radikaler som kan ge skador på kroppen om antioxidantskyddet sjunker. Detta kan medverka i ohälsa som yttrar sig i bl. a ateroskleros, allergi, inflammatoriska ledsjukdomar, neurologisk sjukdom, fibromyalgi och kronisk trötthet. Även huvudvärk, irritation, depression, förstoppning, diarré, arytmi, influensalikande tillstånd, hösnuva, täppt eller rinnande näsa, nysningar eller hosta kan ha sin upprinnelse i nedsatt avgiftningsfunktion hos levern.

Avgiftningsmekanismen
I kroppens huvudsakliga självförsvar ingår att ständigt neutralisera och omvandla främmande och kroppsegna gifter till lösliga och ofarliga biprodukter, som sedan kan elimineras via urinen eller gallan. Vad kroppsegna gifter anbelangar uppstår sådana vid bakteriellt arbete i kroppen och vid alla de tusentals omvandlingsprocesser av olika ämnen som ständigt äger rum inkluderande hormoner, läkemedelsrester och fenolföreningar. Omvandlingen av födan med hjälp av syre till energi har ju också sina ”avgaser”.

Xenobiotika (främmande kemikalier) kommer in i kroppen via huden, andningsvägarna och tarmen.  Tarmens slemhinna är den första och största barriären mot intrång av giftiga ämnen och makromolekyler som kommer in med födan. Abnormaliteter i tarmens immunförsvar och mekaniska läckageskydd, kan leda till upptag av giftiga ämnen. Dessa hamnar sedan i leverns avgiftnings- och elimineringssystem. Om giftiga ämnen finns i överflöd, eller om det råder brist på de näringsämnen och antioxidanter som behövs för avgiftningen, kommer leverns avgiftningskapacitet att överbelastas. Då kan kemikalier bli kvar i kroppen som kan ge upphov till sjuklighet och ohälsa. Vid exponering för toxiner kan också kroppens förråd tömmas på glutation, svavel och andra ämnen viktiga för uppbyggnad av vävnader. Glutation är en kraftig antioxidant som består av de svavelhaltiga aminosyrorna glutamin, cystein och glycin.  

Nedsatt avgiftning kan få omfattande konsekvenser
Nedsatt avgiftningsförmåga anses kunna inverka vid ett brett spektrum av tillstånd som:

• Parkinsons
• Multipel skleros (MS)
• ALS (Amyotrophic lateral sclerosis som är en gradvis muskelförlamning)
• Gilbert’s syndrome (Gulfärgning av huden)
• Paradoxala biverkningar av medicinering

Det spekuleras också kring om inte multipel kemikalieöverkänslighet och kronisk trötthet delvis kan härröra från nedsatt avgiftning och därav orsakad oxidativ stress på cellmembranen och mitokondrierna.

Fas 1 och Fas 2
Avgiftningstesten tar reda på, som sagt inledningsvis, leverns förmåga att utföra avgiftning i dess båda avgiftningsfaser och tar reda på om en obalans föreligger mellan dessa faser. Det som avgiftas i Fas 1 skall ju i princip passera Fas 2 innan det går ur kroppen.

• I Fas 1 beaktas Cytokrom 450-aktiviteten genom att avläsa hur snabbt koffein utsöndras vid två salivprov.  I denna fas aktiveras gifterna till mer av vattenlösliga ämnen.

• I Fas 2 beaktas avgiftningen med hjälp av glutationskonjugering, sulfatering, glukuronidering och glycinkonjugering genom mätning av acetaminofen- och aspirinmetaboliter i urin.  I denna fas sker en neutralisering (konjugering)av gifter inför utförseln via urin och galla.

• Funna obalanser i avgiftningsvägarna gör det möjligt att skräddarsy och målstyra behandlingsprogram där aminosyror, vitaminer och mineraler kommer till användning. Råder en obalans mellan Fas 1 och Fas 2 kan inlagringen av toxiska ämnen leda till ökad risk för sjukdom som kronisk trötthet, överkänslighet mot miljögifter m.m. Avgiftar Fas 1 snabbare än Fas 2 innebär det sålunda att en ökad toxicitet kan uppstå, vilket påverkar hälsan avsevärt då toxiner frigörs men som inte tas omhand av levern utan riskerar cirkulera i kroppen.

Så här går det till
I fråga om koffein och Fas 1 handlar det om ett salivtest och för Fas 2 handlar det om ett urintest. Testkitet innehåller vad man behöver för att genomföra provtagning hemma och sedan skicka saliv respektive urin till Scandlab. Inför uppsamling av testsubstrat undvik acetaminofen, aspirin, alkohol och koffeinhaltig dryck under 12 timmar.  Mer om detta finns angivet på medföljande patientinstruktion.

Testkod: Avgiftningsprofil
Testmetod: HPLC (high performance liquid chromatography)
Testsubstrat: Saliv och urin
Analyter: Koffeinutsöndring, acetaminofenderivat och salicylatderivat och kvoten mellan Fas 1 och sulfatering, glycinering respektive glukuronidering.

Om du vill beställa en leveravgiftningstest klicka här. Priset är 1775:-.

Grundämnesanalys i urin
Analyserar i urin förekomst av toxiska metaller under 24 timmar. Kan även utföras ihop med olika tungmetallsutdrivande ämnen, för att se om önskad effekt nås. M a o test före och efter.
Omfattande grundämnesanalys i urin

Tungmetaller i blod
Mäter i blod om det finns förhöjda värden, vilket kan påverkas av daglig exponering, tillfällig förgiftning och dagen efter sanering.
Grundämnesanalys i blod

Hårmineralanalys.
Hårmineralanalysen kan påvisa förhöjd ackumulation av toxiska ämnen och om obalans med hälsofrämjande mineraler föreligger.
Hårmineralanalys

Toxikologisk genprofil
Beaktar genetiskt betingad förmåga hos 22 gener, att avgifta de ämnen man får i sig via kosten eller på annat sätt som t ex läkemedel, hormoner, flamskyddsmedel, besprutningsmedel, tungmetaller och avgaser.
Toxikologisk genprofil (kartläggning av genetisk riskökning avseende nedsatt giftningsförmåga)