Trött? Utbränd? Värk? - det kan bero på sköldkörteln.

Underfunktion av sköldkörtelns hormoner eller hypotyreos
Hypotyreos är en energibristsjukdom. Den går oupptäckt inom vården för väldigt många. Då blodtesterna m.m. missar i nio fall av tio att upptäcka denna sjukdom, finns hundratusentals människor som är drabbade av värkande och trötta kroppar.

Dessa människor skall nu tvingas ut i arbete som de inte kan utföra. Detta är en tragedi för väldigt många, men med hjälp av våra urinanalyser kommer man verkligheten närmare!

Många som går på Levaxin men ändå har kvar symptom har också glädje av denna analys.

Vill du beställa en urinanalys för att se om du tillhör de drabbade, klicka här! Priset är 1895:-

Binjurarna spelar en stor roll vid detta tillstånd av energibrist. Är de uttröttade med avseende på utsöndring av kortsiol och DHEA, är det en viktig pusselbit att få med i detta sammanhang. Låga nivåer av kortisol kan hämma upptaget av sköldkörtelhormoner på cellnivå. En följd av detta kan vara att blodtester visar normala nivåer av sköldkörtelhormonerna T3 och T4, medan de inte kommit in i cellerna p.g.a. kortisolbrist för att där uträtta sitt goda inflytande på alstring av energi och intitera mängder av biokemiska processer.

Läs mer om vad som står under klickrutan Stressad? på vår startsida.

Obs! Längst ner på sidan finns ytterligare information. Klicka och lär! Wilsons Syndrom ger nya perspektiv exempelvis.

Många strukturella eller funktionella avvikelser hos sköldkörteln kan leda till nedsatt produktion av sköldkörtelhormoner.  Även resistens hos cellernas receptorer kan inverka på en nedsättning av upptag av dessa hormoner. En störd signaltrafik mellan hypofys och sköldkörtel kan också inverka till en nedsättning av sköldkörtelns förmåga att utsöndra dess livgivande hormoner. Detta tillstånd kallas kliniskt för hypotyreos.

Början på hypotyreos kan vara nästan omärkbar och tillståndet kan gå oupptäckt under många år allteftersom patientens hälsa försämras. Något som man kanske tar för givet. Hypotyreos är troligen därför en av de mest underdiagnostiserade tillstånden.

Diagnosen på hypotyreos som görs av konventionella läkare eller endokrinologer ställs nästan uteslutande utifrån ett blodtest. Rutinmässigt mäts T4 och TSH i plasma eller serum. Om patienten har normalt TSH och fritt T4, kommer den läkaren säga att patienten inte är drabbad av hypotyreos, oavsett hur många symtom eller tecken på hypotyreos som föreligger. Detta är olyckligt, därför att blodtesterna fångar bara upp de allvarligaste problemen, men missar många vilka skulle svara bra på en hormonbehandling.

Klinisk forskning har visat på fördelarna med mätningar i urin av T3/T4, uppsamlat under 24 timmar. Urinprovet som skickas till laboratoriet är ca 10 ml, som sugits upp med en s k monovette.