Scandlab - Analyser för mage, tarm, allergier, svamp, tungmetaller med mera

Scandlab välkomnar en samverkan med de kritiska läkarna.

Men först läs våra kommentarer på deras senaste, kanske sista, genmäle daterat 18 jan 2011.

Våra kommentarer är med kursiverad text. Längst ner tar vi upp det här med välkomnandet.

Debattläkarna (DL): Hormonsjukdomar och dess symtom är ofta diffusa och passar in på ett flertal olika sjukdomstillstånd. Man måste därför vara öppen för att de upplevda symtomen kan ha olika orsaker och att de inte alltför sällan är multifaktoriella.
Scandlab (SL): Detta synsätt håller vi med om.

DL: I en del fall finner vi inte någon hormonell förklaring till patientens besvär och vi hjälper då till med att lotsa patienten vidare till adekvat vårdinstans. Däremot avstår vi från att rekommendera läkemedel som kan ge biverkningar utan säkerställd nytta, där symtom och/eller laboratorieutredning inte finner stöd för hormonstörning.
(SL): Vi rekommenderar inga läkemedel. Det är upp till de läkare vi hänvisar till i dessa sammanhang att avgöra.

DL: Att mäta fritt kortisol i saliv är en metod som används i hormonella utredningar och kan ha fördelar i vissa lägen, bl a vid störningar i blodäggvitors produktion. Särskilt har salivmetoden kommit till användning för att bedöma eventuellt ökad kortisolproduktion. Extremt låga kortisolvärden (i blod eller saliv) kan, tillsammans med andra kompletterande blodprover, räcka för att fastställa uttalad kortisolbrist, särskilt vid Addisons sjukdom (kraftigt minskad kortisolproduktion från binjurarna).
(SL): Det finns goda metoder att fastställa Addisons sjukdom, som kännetecknas av extremt låg kortisolutsöndring. Vår inriktning är dock att hitta binjuresvikt. Det är detta tillstånd vårdens sökmetoder inte tycks fånga upp. Symtom på binjuresvikt är mångfacetterad med bland annat trötthet som man inte kurerar med sömn.

DL: Det går dock inte att diagnosticera mildare former av kortisolbrist enbart genom att mäta salivkortisol (eller kortisol i blodet) vid olika tidpunkter under dagen som Scandlabs vd Per Magnuson felaktigt hävdar (DN.se/debatt 12/1). Här krävs stimuleringstest där man ger en injektion av ett kroppseget kortisolstimulerande hormon och därefter tar upprepade prover för kortisolanalys. Sammantaget är det inte i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet att ställa diagnosen kortisolbrist på det sätt som Scandlab hänvisar till.
(SL): Här har vi helt olika uppfattning. Vi stöder oss på den vetenskap och beprövade erfarenhet Genova Diagnostics förser och försett oss med och längst ned i detta genmäle finns urval av referenser till vetenskapliga studier som handlar om analys av kortisol i saliv. Vi vet också att salivkortisoltesten varit till stor nytta för många människor i Sverige och vi har haft den i vårt analysutbud sedan 1993.

DL: När det gäller de ackrediterade laboratorierna i Sverige genomgår de regelbundet kvalitetskontroller med jämförande prover som både skickas nationellt och internationellt för att säkerställa att blodproverna visar de faktiska värdena.
(SL): De faktiska värdena man möjligen här syftar på skulle påvisa skillnader mot kortisolvärden i saliv. Vi undanhålls data från de omständigheter man åberopar, vilket gör det omöjligt för oss att här och nu dra några slutsatser överhuvudtaget. Så vilka är de vetenskapliga och beprövade slutsatser man påstår sig ha dragit? Vi vill i sammanhanget påpeka att de laboratorier Genova Diagnostics bedriver och vilka vi samarbetar med är underkastade engelska och amerikanska bestämmelser för att vara ackrediterade

DL: När det gäller kortisol och tyreoideahormon har dessa preparat ofta en ”uppiggande” effekt även hos friska varför man initialt kan känna att man mår bättre. Efter en tid försvinner ofta denna effekt – om man inte har en reell hormonbrist - vilket kan leda till försök med högre doser och man kan hamna i en ond cirkel. Vid kortisoltillförsel utifrån (t ex i tablettform) kan den egna kortisolproduktionen stängas av. Då kortisol är ett livsviktigt hormon kan patienten när man upphör med kortisoltabletter försättas i en livshotande situation i samband med akut stress typ trauma, operationer, svår infektion.
(SL): Detta resonemang sätter vi oss inte emot. Men ånyo påpekas att det är behandlande läkare som avgör i behandlingsfrågan, inte Scandlab.

DL: Kortisolbehandling utan påvisad brist ger biverkningar. Mera känsliga individer kan således med relativt låga/måttliga kortisoldoser få en rad ogynnsamma effekter på olika kroppsfunktioner. Därför avvägs kortisoldoserna noggrant och titreras ned till lägsta effektiva dos när behandling krävs.
(SL): Vi utgår från att de läkare som finner nytta av våra tester gör samma bedömning.

DL: Som vi ser det utövar Scandlab en cynisk affärside som vilseleder hjälpsökande genom att förenkla komplicerade sammanhang. Att hänvisa hjälpsökande med provsvar till icke medicinskt skolad personal är ett hån mot de hjälpsökande.
(SL):Vi har regelbundna kontakter med läkare, som ber om vår hjälp med tester, eller som vi hänvisar hjälpsökande till när testsvar från oss föreligger. Gällande terapeuter som vi också hänvisar till eller får testuppdrag av, så finns en varierad bredd på utbildningen. Dock har de allra flesta terapeuter medicinsk utbildning, utöver sina specialistkunskaper. Merparten av terapeuterna vi hänvisar till är dessutom utbildade näringsterapeuter där basmedicin och funktionsmedicin ingår grundutbildningen. Även om de inte har samma utbildning som en läkare hindrar det inte att de kan göra ett bra, seriöst och hjälpande arbete, där oftast ett helhetsseende ingår på ett helt annat sätt än inom den konventionella sjukvården. Vad är det för hånfullt med detta vårt sätt att förmedla hjälpsökande till läkare eller duktiga terapeuter?

DL: Självklart är det upp till var och en att avgöra om man vill anlita Scandlab men man bör som konsument ha rätt att ställa krav på korrekt och tillräcklig information för att kunna ta ställning till om man vill betala för produkten. Per Magnuson har sedan artikeln om Scandlab publicerats på DN Debatt 21/12 tagit bort information på Scandlabs hemsida som han nu inte vill kännas vid, bl a utbildningar i Scandlabs regi, tidigare har också annonser där påståenden som ”det är väl din hälsa värd” funnits med. Den intresserade kan finna det mesta via en enkel sökning på nätet. (SL): När debattläkarna i DN skrev om våra utbildningar uppmärksammades vi på att den informationen var gammal och raderade densamma. Detta förstår vi nu var ett misstag, då läkarna använder detta mot oss. Det fanns dock ingen information på hemsidan som vi inte ville kännas vid. Vi hade information om ett föredrag som en läkare hölls den 2:a april 2010 och det helt i hans egen regi. Då detta föredrag var överståndet sedan åtta månader sedan, fann vi ingen anledning att informera om detta längre. Den andra informationen rörde en kurs under 2009, avsedd för terapeuter och läkare, om en av våra analyser som har bäring på problem med tarmen, med avföring som testsubstrat. Påståendet: ”Det är din hälsa värd” är fortfarande ett påhitt att vi använt. Inte ens vi kan hitta detta vid en enkel sökning på nätet.

(SL): Vidare har vi bett om uppgifter från debattläkaren Mikael Lehtihet med anledning av att debattläkarna påstår särskilt i Debattartikeln i DN, den 21/12 2010, att konstellationen Scandlab och en läkare vi hänvisat orsakat svårt lidande för några personer. De uppgifter vi vill ta del av är vilka provresultat från oss som redovisats i sammanhanget, vilka läkemedel som rekommenderats av nämnda läkare, vad avser tidsperioder (datum), vilka doser och dosperioder. Vi vill också få veta vilka kollationeringstester debattläkarna använt och tidpunkter för provtagning av dessa, som visar att våra salivkortisoltester visat fel vid varje tillfälle. Får vi inte dessa svar, så bygger debattläkarnas påhopp på Scandlab på lösan sand.

(SL): Och slutligen undrar vi varför det kontinuerligt framförs medvetna felaktigheter och insinuationer från debattläkarnas sida? Men eftersom debattläkarna också kan ge hjälpsökande hjälp eller slussa vidare till annan adekvat vård, kan ju ett försök till samverkan vara en god idé, dvs. att vi hänvisar vårdsökande också till dessa läkare, när så är lämpligt, beroende av praktiska och andra omständigheter.

Stockholm den 21 januari 2011

Per Magnuson