Celiaki är ett annat ord för glutenintolerans.

Personer med celiaki har en permanent intolerans mot födointag av gluten. Gluten finns i vete, korn, råg och i liten utsträckning även i havre.

Det är gliadinet, som är en av beståndsdelarna i gluten, som ger symptom för en celiakipatient. Intag av majs, ris, bönor och potatis ger dock inte celiakisymtom.

Vad orsakar gluten hos den intolerante?
Celiaki räknas som en intolerans och ska inte förväxlas med allergi. Intolerans uppkommer på annat sätt än allergi. Att inte tåla gluten betyder att slemhinnan i tunntarmen förstörs, helt eller delvis. Tarmluddet försvinner och tarmens förmåga att suga upp näringsämnen försämras.

Celiaki är relativt vanligt förekommande; man räknar med att 3-5 personer av 1000 i Sverige har denna sjukdom. Symptom på att man har celiaki kan variera och åldern har en viss betydelse.

Symptom hos små barn
På små barn, upp till två års ålder, är det vanligt att barnet har lös, kletig och illaluktande avföring, men också hård avföring kan vara ett symtom på celiaki.

En viktig iakttagelse är om barnet avviker från sin tillväxtkurva, framför allt när det gäller vikt. Då är det bra att veta vid vilken tidpunkt man införde glutenhaltig mat i kosten. Dålig aptit och ont i magen förekommer också ofta hos dessa barn.

Äldre barn och ungdomars symptom
Det kan vara lite svårare att upptäcka celiakisymptom hos äldre barn. Det är då inte lika säkert att symptomen i tarmen är lika tydliga men det är istället vanligare att se dålig tillväxt eller försenad pubertet.

Vanliga symptom hos vuxna
Hos vuxna är de vanligaste anledningarna till misstanke om celiaki att personen klagar över svaghet och allmän orkeslöshet, diarré eller förstoppning, gaser i magen, magsmärtor eller viktminskning.

Tunntarmens veck viktiga för näringsupptaget
Tunntarmen hos en frisk individ är försedd med en mängd små veck och utskott (tarmludd) som gör att tunntarmen har en stor upptagningsyta, ungefär lika stor som en tennisplan!

Hos en person med celiaki, som intar gluteninnehållande föda, är tarmluddet utslätat vilket leder till försämrad förmåga att tillgodogöra sig näringsämnen i maten. Om glutenintaget upphör kommer tarmluddet att återkomma och näringsupptaget att förbättras.

Fastställande av diagnos
Det finns kriterier uppställda för att ställa diagnosen celiaki. Det avgörande är att kunna påvisa typiska skador på tunntarmsslemhinnan när patienten fortfarande äter föda som innehåller gluten, och att dessa skador försvinner när gluten tas bort från kosten. Undersökning av tunntarmen görs med hjälp av tunntarmsbiopsi, där en liten ytlig bit av tunntarmen avlägsnas och undersöks.

Som stöd för diagnosen, och ofta det första som görs, är att konstatera om patienten i sitt blod har antikroppar mot något av proteinerna transglutaminas (även kallat endomycium) eller gliadin. Dessa antikroppar skall minska i mängd om patienten upphör med glutenintag.

Det är viktigt att man inte själv bestämt sig för att upphöra med glutenintag innan man kommer på läkarbesök. Detta för att läkaren skall kunna ställa en korrekt diagnos. Den enda kända behandlingen är livslång avhållsamhet från intag av gluten.

Läs om glutenanalys här
Läs transglutaminase analys här
Se hur testsvaret på glutenanalysen ser ut här