Benskörhetanalys/Förlust av benvävnad

Benskörhetsanalysen mäter tvärbundna peptidsekvenser. En av dom kallas deoxypyridinolin (DPD). Det är en benmatris som utsöndras i urinen. Med hjälp av den kan man avläsa nedbrytningstakten av benvävnad och påvisa en accelererad nedbrytningsprocess, som kan fortgå, om den inte behandlas. En förhöjd nivå av DPD tyder oftast på att nedbrytningstakten av benvävnad är högre än bildning av ny benvävnad.

Denna analys kan vara till hjälp vid utvärdering av en terapi mot benskörhet. Den kommer också till användning där benskörhet ligger i släkten, vid stillasittande arbete och livsstil, vid hög konsumtion av läsk, kaffe och alkohol, när man kommit upp i åren, är rökare samt vid stress och hormonella obalanser.

Benskörhet:
. Orsakar ca 100 000 benfrakturer per år i Sverige (och är i ökande)
. Drabbar ca hälften av friska kvinnor mellan 30 och 40 år vilka sannolikt kommer att utveckla ryggfrakturer när de blir äldre.
. Kan börja redan vid 40-årsåldern
. Gör att det är vikigt att hitta individer med ökande förlust av benvävnad och sätta in motåtgärder, innan "för mycket" av benvävnad gått förlorad.

Fördelar med mätning av bennedbrytning i urin:
. Vid omsättningsmätning av benvävnad är biokemiska markörer enkla och dynamiska. (Med omsättning av benvävnad avses nybildning och nedbrytning av gammal vävnad).
. Biomekaniska markörer ger omedelbar information om förlusthasigheten och ger därmed en bild av framtida förluster, om inget görs.
. Statisk mätning som t ex. fotonabsorptiometri (benscanning), hjälper till att diagnostisera benskörhet, genom att fastställa den mängd av benvävnad som redan gått förlorad. De ger inget svar på hur fort förlustprocessen pågår. Statisk mätning är den typ av analys "Vården erbjuder".
. I motsats till mätning av biokemiska markörer, är benscanning en opraktisk analysmetod, inte minst vid behandlingsuppföljning p.g.a. den invasiva (inkräktande) tekniken och de höga kostnaderna.

Mätning av tillbakabildning av skelettet/förlust av benvävnad:
Tvärbindare av pyridnium stabiliserar kollagenmolekylerna. Benkollagen innehåller både pyrdinonlin (PYD), vilken reflekterar alla typer av kollagenförluster (från bindväv och benvävnad) och deoxypyridinolin (DPD), vilket specifikt reflekterar kollagen av benvävnad. Kollagen är f ö en sorts proteintrådar som tillsammans med kalk gör att benvävnaden blir hård, stark och elastisk. DPD

Förekomst i urinen högre än normalt av PYD och DPD påvisar en snabb urholkning/nedbrytning av benvävnad. Ju mer urholkat, desto skörare och bräckligare ben.

Utsöndring av tvärbindare är påtagligt förhöjd hos patienter med osteoporos (benskörhet), men den kan vara det även vid andra åkommor som Pagets sjukdom, hyperparatyreos och osteomalasi. Mätning av PYD-tvärbindare har också visat sig användbart vid ledsjukdomar, bindvävssjukdomar, metastaserad cancer och alkoholinducerad skelettsjukdom.

Testkod: MET 06          
Testmetod: EIA (enzyme immuno assay)          
Testsubstrat: Prov av första morgonurin

Provtagningsföreskrifter: Inga speciella. Avseende provtagning av urin, läs testkittets medföljande instruktion.

Analyter:Pyridinium crosslinks (PYD), deoxypyridinoline (DPD)

Klicka här om du vill se exempel på testsvar