Scandlab och autism
Scandlab har genom ett samarbete med det amerikanska laboratoriet Genova Diagnostics under närmare tio år erbjudit autismdrabbade hjälp med kartläggande av inre hälsofaktorer som kan ha betydelse för den drabbades kognitiva förmåga och välbefinnande. De analyser vi tycker kan vara relevanta i dessa sammanhang presenteras i korthet nedan. Vi inleder dock med en komprimerad belysning av magtarmsystemet. Vi vill också passa på att nämna att alla analyssvar följs av åtgärdsförslag, för de fall obalanser upptäcks.
En magtamöversikt
Magtarmsystemet spelar en stor roll för hälsan alla människor och kanske inte minst för de som är drabbade av autism. Olika tillstånd i magtarmsystemet tillhör f ö de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Ett indiskt ordspråk lyder: ta först hand om din mage, sen kommer allt annat! Magtarmkanalen sträcker sig från munhåla till analkanalen. Efter magsäcken kommer tarmarna, uppdelade i tunntarmen, bestående av tolvfingertarmen, bocktarmen och ileum, sen kommer tjocktarmen med sina avsnitt, därefter ändtarmen och slutligen nyss nämnda analkanal.
I större delen av hela magtarmkanalen ses fyra olika lager, slemhinnan (mukosan), submukosan, muskellagret och bindvävskiktet (serosan). Slemhinnelagret bildar veck av tarmludd, villi, som är mest uttalat i tunntarmen. Dessa veck ökar absorptionsytan så att hela tarmslemhinnans yta motsvarar ytan av en tennisplan. Slemhinnan, vars oerhörda betydelse man nu mer och mer förstår, består av tre lager: epitelskiktet, bindvävsskiktet och ett tunt lager glatt muskulatur. Epitelskiktet består från magsäcken till ändtarmen av ett lager av cylinderformade celler, tätt förbundna med varandra. Detta skikt skyddar mot bakterier, andra mikroorganismer och gifter.
Magtarmkanalens viktigaste uppgift är att transportera, bryta ner och ta upp nödvändiga ämnen från kosten. En annan viktig funktion som tarmen har är att svara för nära 80% av kroppens immunförsvar. Detta sköts av något som kallas GALT (Gut Associated Lymphoid Tissue). Detta immunförsvar har sålunda inte bara betydelse för mage och tarm, utan för hela kroppen. Negativ påverkan på tarmslemhinnans immunsystem kan därför påverka immunförsvaret i hela kroppen och medverka till immunologiska och inflammatoriska sjukdomar.
Vid födseln är tarmen steril. Vid en normal förlossning får barnet genom passagen genom slida och genom kontakt med läckande tarmvätska från mamman, den första duschen probiotiska bakterier. Dessa kommer att programmera det ovan nämnda immunsystemet på ett positivt sätt. Via bröstmjölken överförs också goda tarmbakterier jämte en arsenal av "komponenter" som bygger upp immunförsvaret. När det gäller den livsviktiga tarmbakteriefloran, så arbetar den i normalfallet i symbios med människan, men vid obalanser kan motsatsen inträffa. Cirka 500 olika bakteriestammar har isolerats från tarmen, av dessa finns runt 40 i större mängd. Bland bakteriestammarna kan man skilja på skyddande probiotiska bakterier (goda), neutrala bakterier och potentiellt sjukdomsframkallande bakterier (onda). Bland de goda bakterierna finner vi särskilt sådana som tillhör grupperna Lactobacillus och Bifidobacterium. En frisk tarmflora skyddar mot många lokala och systemiska sjukdomar. Tarmbakterier kan också vara inkopplade på uppkomst av sjukdomar som ulcerös kolit, Crohns och reuamtoid artrit. Jästsvampar av olika slag är också del av den normala mikrofloran i magtarmkanalen. Dessa orsakar vanligen inga besvär men vid ogynnsamma tillstånd kan jästsvampar växa i antal och orsaka infektion i varierande grad. Candida albicans den mest sjukdomsframkallande arten av jästsvamp och vid kraftig tillväxt kan den passera tarmslemhinnan ut i blodet. Detta betyder att Candidasvampar kan ligga bakom en rad tillstånd i magtarmkanalen men också i övriga kroppen. Bland sådana tillstånd märks symptom på irritabel tjocktarm, förstoppning, diarréer, allergier, kronsikt trötthetssyndrom, nedstämdhet, humörsvängningar, fibromyalgi, yrsel, autism, schizofreni, MS, ledgångsreumatism m m.
I denna översikt förtjänas att glutenöverkänslighet och celiaki också berörs. Glutenöverkänslighet ligger inte så sällan bakom diffusa tillstånd i tarmen, och även i andra organ. Bland symtomen märks magbesvär som uppblåsthet, diarré eller förstoppning, buksmärtor, aptitlöshet, viktminskning, kronisk trötthet, hudsjukdomar som dermatitis herpetiformis, epilepsi, muskelsjukdomar, svårigheter att få barn för både män och kvinnor samt autism. Den sista kopplingen antas bero på att den ofullständiga nedbrytningen av gluten ibland kan leda till bildning av ämnen med opiodliknande effekt, vilka vid ärftlig disposition kan bidra till uppkomst av autism. Glutenfri kost har visat sig förbättra sjukdomen.
Vi går inte närmare in på glutenöverkänslighetens orsaker, ej heller fördjupar vi oss i den autoimmuna sjukdomen celiaki. Den sistnämnda märks för övrigt genom en inflammation med tillbakabildning av tarmluddet.
Laktosintolerans är ett annat tillstånd av intresse i detta sammanhang. Att vara laktosintolerant innebär en oförmåga att kunna bryta ner mjölksocker (laktos). Orsaken är brist på enzymet laktas. Symtomen kan märkas som lösa och sura avföringar (pH under 5,5), uppkördhet, gasbildning och smärtor. Vad som sker är att tarmväggen retas av mjölksockret varvid tarmbakterierna bl a jäser laktosen med gasbildning som följd. Man kan också vara intolerant mot det protein som finns i mjölk. Då bildar kroppen antikroppar mot detta protein som kroppen uppfattar som en främmande inkräktare. Det protein vi här berör kallas kasein. Det finns vetenskapligt stöd att nedbrytningsprodukter från detta kan bilda beta-kasemorfiner, som lär framkalla symtom på autism.
CDSA 2.0 - stor magtarmtest
CDSA 2.0 ger en omfattande kunskap om magtarmkanalens hälsotillstånd. Vid analysarbetet används avancerad bioteknologi för att utvärdera matsmältning, upptag av näring, funktion av pankreas (bukspottkörteln), nivåer sekundära gallsalter, förekomst av inflammation, tarmens bakterieflora samt kartlägga förekomst av infektionsdrivande parasiter och jästsvampar. Dessutom uppmäts nivån av beta-glucuronidas som kan kopplas till enteropatisk återcirkulation av gifter. Detta rör återcirkulation utanför leverns kretslopp.
Observera att med hjälp av denna test kan man sålunda kartlägga och kvantifiera tarmens mikroflora med avseende på ”onda” och ”goda” bakterier , jästsvampar och parasiter jämte amöbor. Dessa faktorer spelar en avgörande roll för en tarmhälsa ur balans.
Med hjälp av CDSA 2.0 kan man dessutom identifiera inflammatoriska tillstånd, inkluderande subkliniska, som allergier, IBD (inflammatory bowel disease/ulcerös kolit, Crohns), NSAID-inducerad enteropati (tarmskada orsakad av antiinflammatoriska läkemedel) och postinfektiös IBS. Gällande allergier ger en CDSA-test indikationer på om sådana stör tarmhälsan. För att utreda dessa mer i detalj bör födoämnesallergitesten göras. Mer om den i nedanstående stycke.
FAP - stor födoämnesallergiprofil.
Hos de som drabbas av allergier är immunförsvaret starkt påverkat. Glöm då inte att immunförsvaret till största delen är beroende av GALT-systemet i tarmen. Många som föds med anlag för autism uppvisar födoämnesallergier (överkänsligheter). Vid allergier vill kroppen bli av med vad den uppfattar som främmande inkräktare, genom en tydlig skyddsreaktion. Då frisätts ämnen som liknar hormoner. Dessa kan ge upphov till sjukdomstillstånd, även dolda till att börja med. Symtom kan uppträda snabbt eller efter en tid. De kan variera från hudirritationer, till lite ont i magen och inflammation i magsäckens slemhinna. Andra symtom kan yttra sig som huvudvärk, migrän, sömnrubbningar, diarré, kolik, illamående, klåda, trötthet, eksem, gasbildning m m. Fokus på denna födoämnesprofil är fördröja reaktioner (IgG), vilka uppstår först efter många timmar eller till och med dagar. Denna typ av reaktion kallas därför dold allergi. Vid analystillfället kan kartläggning också göras av snabba allergiska reaktioner (IgE). Ovan nämnda tillstånd som glutenöverkänslighet och överkänslighet mot mjölkproteiner innefattas av givetvis av de närmare 150 allegener som kan kartläggas. Celiaki kan också undersökas i samma test och då är markören transglutaminas. Ett enzym som har till ”uppgift” att skydda tarmludden.
Leverns avgiftningsförmåga
Här ser vi hur leverns båda avgiftningsfaser "arbetar". Är dom ur fas, dvs Fas 1 "jobbar" fortare än Fas 2 t ex, recirkuleras toxiska ämnen. Denna analys ger också en uppfattning om leverns förmåga att bryta ner och oskadliggöra toxiner eller slaggprodukter. Låga sulfat och glutationnivåer t ex ger sämre avgiftningsförmåga av t ex tungmetaller (t ex kvicksilver), toxiner, hormoner, vissa läkemedel och fenoler.
Fettsyraanalys
Här kartläggs Omega 3-, Omega 6-, Omega 7-, Omega 9-fettsyrorna samt mättade fetter och transfetter. Det är oerhört viktigt att se att inte balansen tippar över mot Omega 6-fettsyrorna. De är inflammationsinducerande. Äter man mycket av bröd och spannmål t ex får man i sig Omega-6-fettsyror. Dessa måste balanseras av Omega 3-fettsyror varav de viktigaste är EPA och DHA. Omvandlingsstegen mot längre och längre fettsyremolekyler sköts av enzymer, som bara finns en given mängd av, kan man enkelt säga. Om dessa enzymer är för upptagna med omvandling Omega 6-fettsyror, kan brist uppstå för omvandling av Omega 3-fettsyror, mot EPA och DHA, vilka är antiinflammatoriska. Obalans inom fettsyreområdet kan sålunda driva på inflammationer i kroppen.
Aminosyreanalys
Analysen över aminosyranivåer genomförs med ett urinprov där nivån av över 40 olika aminosyror kartläggs. Aminosyraobalanser kan indikera orsaken till bl a kroniskt trötthetssyndrom, inlärningsproblem, depression och immundysfunktion.
Cellenergiprofil
Cellenergi profilen mäter och utvärderar organiska syror vilka spelar en avgörande roll för bildandet av energi i våra celler. Den avslöjar metaboliska störningar som kan uppstå vid toxiskbelastning (t ex kvicksilver), näringsobalanser, matsmältningsproblem och andra orsaker med påföljande diffusa symtom som allmän smärta och trötthet
Tarmpermeabilitet
Testet visar genomsläpplighet i tunntarmens slemhinnor. Tarmpermeabilitetsanalysen genomförs med urinanalys efter laktulos- och mannitolbelastning. Laktulos i urinen indikerar läckande tarm, d v s att ämnen som inte ska tas upp av kroppen ändå gör det. Mannitol i urinen indikerar nedsatt näringsupptag.
Metabolisk Analysprofil
Denna analys skärskådar delar av kroppens ämnesomsättning genom en analys av mer än femtio olika metaboliter i urinen. Testresultatet är uppdelat på fyra viktiga områden med avseende på ämnesomsättningen nämligen, energiproduktionen i cellerna, processer knutna omsättningen av aminosyror, organiska syror och signalsubstanser, som epinefrin, dopamin och serotonin. De sistnämnda är inte minst viktiga för den psykiska hälsan och. obalanser kan påverka stressreaktioner, emotionellt välbefinnande, kognition, sömnkvalitet m m. Här nämnda processer och förhållanden är alla beroende av vitaminer och mineralämnen med tillhörande s.k. kofaktorer.
Toxisk belastning
Tre substrat, hår, blod och urin, används för att kartlägga nivåer av toxiska ämnen och viktiga mineraler. De sistnämnda har stor betydelse för mängder av processer på cellnivå. Av toxiska ämnen kartläggs följande: aluminium, antimon, arsenik, barium, bismut, kadmium, cesium, gadolinium, gallium, bly, kvicksilver, nickel, niobium, platina, rubidium, tallium, tenn, torium, tungsten, uran och kreatinin. Av "positiva" mineraler uppmäts krom, kobolt, koppar, litium, mangan, selen, strontium, vanadium, zink, kalcium, kalium, magnesium och svavel. På grund av brister med avseende på avgiftning, som kan förekomma hos de med autism, är det viktigt att ha kontroll på toxisk belastning. Inte minst för att utvärdera resultat av avgiftande behandlingar.
Urinpeptidanalys (peptider från gluten, kasein, IAG, gliadinmorfin mm)(urin)
